En eftermiddag i Öppen Kyrkas regi, tack till er som deltog och ett tack för engagemanget och hur bra den blev.
Vi som var där kunde diskutera allt ifrån den diskussion som nu råder gällande om det som hänt med den präst som blivit påkragad och uteslutande erkänner biskopen i Missionsprovinsen som sin biskop. Det är bekymmersamt för svenska kyrkan och inte minst utifrån att vi inom ÖKA ser det som viktigt och naturligt att både män och kvinnor är biskopar.
Vad når vi om vi stänger dörrar emellan dessa system? Fortsättningen kommer bli intensiv under de kommande månaderna och troligtvis även vid Kyrkomötets andra session.
Vår dialog var intensiv under två timmar där vi förutom detta även diskuterade Svenska kyrkans ekonomi med sikte på 2030 som i klartext innebär att allt vi gör måste ses över. Det handlar om att förvalta de kyrkor som skall vara kvar, det handlar om den kyrkoantikvariska ersättningen som är för låg från statens sida, det handlar om hur vi totalt sett använder våra personella resurser.
Det kommer även beröra oss som förtroendevalda där vi måste vara beredda att göra förändringar i sättet att arbeta som t.ex mindre fullmäktigegrupper, förändra hur ofta kyrkomötet sammankallas till att se över valsystemet. Inte att frångå de direkta valen, men kan de utan att förlora den demokratiska och öppna ordningen agera och göra på ett annat sätt så att kostnaden för att genomföra ett val blir billigare.
Stora frågor som kommer eftersom vi idag lever i den verkligheten att kostnaden för personal och allt internt inom Svenska kyrkan ökar och medlemstappet fortsätter. Att göra ekonomin till en viktig fråga i valet kopplat till att attrahera fler medlemmar att stanna kvar och komma intill kommer bli viktigt.
Vi gav en inblick i hur vi i Kyrkomötet arbetar i våra utskott och något som är viktigt att förkunna är att vi har ordinarie ledamöter i varje utskott samt att vi söker stöd bland övriga nomineringsgrupper för att kunna vara med och påverka.
Samtliga närvarande såg timmarna som ytterst värdefulla – en kontakt mellan församlingsnivå och riksnivå och där vi betonar att allt hänger ihop. Det här var början på något som skall återkomma regelbundet var vi överens om och vem vet – kanske det här skall ske i varje stift där vi har många medlemmar?