Våra förslag

Till kyrkomötet 2018 har representanterna från ÖPPEN KYRKA – en kyrka för alla bidragit med följande motioner.

Motion 2018:19 Svenska Kyrkans Ungas ställning

Karin Janfalk, Lisa Gerenmark mfl

I år firar Svenska Kyrkans Unga 25 år. När Svenska Kyrkans Unga bildades 1993 varsyfte t att samla allt Svenska kyrkans barn- och ungdomsarbete i ett enda förbund.

Bakom framtidspropositionen stod Ansgarsförbundet, Delegationen för finskspråkigt församlingsarbete, Riksförbundet Kyrkans Ungdom, Svenska kyrkans församlingsnämnd och Sveriges Kyrkosångsförbund.

25 år senare har Svenska kyrkan fortfarande inte erkänt Svenska Kyrkans Unga som sin officiella barn- och ungdomsorganisation. Genom Svenska Kyrkans Ungas demokratiska former och fokus på delaktighet och möjlighet till påverkan växer nya generationer av kyrkoarbetare och kyrkopolitiker fram. Där skapas förutsättningar för att som ung känna sig sedd, behövd och lyssnad till. Där ges utrymme att prata tro, identitet och liv inom ramen för tolkningsföreträdet i sitt eget liv. Svenska kyrkan behöver ett starkt barn- och ungdomsförbund som ger barn och unga en röst och ett sammanhang i vår kyrka och som utmanar oss i en kritisk solidaritet.

Motion 2018:27 Bank-id som identifikation vid in- och utträde

Johan Blix m.fl.

För att upptas som kyrkotillhörig i Svenska kyrkan eller för att utträda ur Svenska kyrkan krävs en anmälan, om man inte blir kyrkotillhörig genom att döpas i Svenska kyrkans ordning. Denna anmälan ska vara skriftlig när det gäller vuxnas upptagande i Svenska kyrkan.
När det gäller utträde ur Svenska kyrkan, för vuxna, finns två olika sätt. Antingen görs anmälan personligen hos kyrkoherden, eller att man lämnar en egenhändigt undertecknas handling (29 kap. i kyrkoordningen). I dag kan man ”skriva under” sin självdeklaration (inkomstdeklaration) med Bankid. Man kan också byta PPM-fonder med Bank-id. Det är rimligt att utreda om man inte också kan identifiera sig vid upptagande i eller utträde ur Svenska kyrkan med Bank-id.

Motion 2018:28 Utlandskyrkan och clearingsystemet för kyrkliga handlingar

av Tomas Rosenlundh m.fl.

Det är inom utlandskyrkan inte ovanligt att folk ifrågasätter varför medlemsavgiften inte täcker åtminstone en del av kostnaden. Samtidigt finns det en förståelse för att det medför en högre kostnad att bedriva verksamhet i utlandet än hemma och att man till viss del kan vara beredd att betala för det. Men om det skulle kunna vara en tjänst som inte kostar något extra utöver medlemsavgiften, kan det medföra ett ökat medlemstal och ett behållet medlemskap till kyrkan. 2 Mot 2018:28 Vi är helt övertygade om att i förlängningen skulle kyrkan vinna goodwill och anseende och även rent ekonomiskt tjäna på ett sådant system eftersom det med viss sannolikhet skulle medföra att folk väljer att stanna kvar, komma tillbaka, eller komma som nya medlemmar. Med ett förändrat system skulle det innebära att när någon medlem väljer att ha sin vigsel, dop eller erhålla välsignelse i någon av Svenska kyrkans utlandsförsamlingar så står hemförsamlingen för kostnaderna, precis som hemförsamlingen gör om man väljer att vigas eller döpas i någon annan församling i Sverige.

Motion 2018:29 Kommunikationsstrategi

av Tomas Rosenlundh m.fl.

Under maj månad 2018 lämnade 6 691 medlemmar Svenska kyrkan vilket är den högsta utträdessiffran hittills under en maj månad enligt Svenska kyrkans egen statistik. Det här är en av Svenska kyrkans stora utmaningar inför den mandatperiod som nu står framför oss och en trend som vi behöver bryta eftersom vi med alla utträden tappar ekonomiska förutsättningar att fortsättningsvis även kunna göra skillnad. Svenska kyrkan gör skillnad, men vet våra medborgare vad Svenska kyrkan bidrar med?

Motion 2018:31 Tillgängligheten i lokaler och verksamheter

av Hanna Unger, Elise Solberg m.fl.

Vi har båda erfarenhet av olika funktionsvariationer, både genom våra yrken och i våra privatliv. Vi ser att våra lokaler och verksamheter inte alltid är tillgängliga för alla. När det talas om tillgänglighet handlar det oftast om sådana  grundläggande saker som ramper och hörhjälpmedel. Förvånande nog är det trots detta inte sällan som det finns brister också vad gäller den typen av anpassningar. Tillgänglighet handlar dessutom om så mycket mer. Det finns många exempel på funktionsvariationer som behöver vissa anpassningar för att kunna besöka våra lokaler och medverka i gudstjänster och andra verksamheter. Det kan behövas texter på lätt svenska, tydliga markeringar för att synskadade ska se trappor osv. Framförallt behövs ett gott bemötande där den enskilda välkomnas och tas i anspråk med de gåvor hen har fått.
Det finns ett policydokument En kyrka för alla som getts ut av Sveriges kristna råd. Vi ser dock att det skulle behöva implementeras och levandegöras i vår kyrka. I det finns en god grund för en funkisteologi som kan hjälpa oss i arbetet med det så viktiga bemötandet. Där finns också några mål vi som kyrka förbundit oss att arbeta mot. Hur ska vi kunna göra det om vi ute i stift och församlingar inte känner till dem?

Motion 2018:41 Kyrkotillhörighet för utländska medborgare

av Johan Blix och Margareta Karlsson

Den nuvarande formuleringen av paragrafen lyder: ”En person som är svensk medborgare, eller utländsk medborgare bosatt i Sverige, får tillhöra Svenska kyrkan.” Den nuvarande formuleringen får som konsekvens att kyrkotillhöriga som är utländska medborgare mister sin kyrkotillhörighet när de bosätter sig utomlands, så sker icke med kyrkotillhöriga som är svenska medborgare. Bestämmelsen är troligen att arv från 1951 års religionsfrihetslag där det fanns en koppling mellan kyrkotillhörighet (medlemskap) och medborgarskap. Det finns knappast längre någon anledning att behandla kyrkotillhöriga olika på grund av om de är svenska medborgare eller ej.

Motion 2018:42 Sekretessvarning i Kbok

av Johan Blix m.fl.

Kyrkans handlingar hanteras ur sekretess- och offentlighetssynpunkt på liknande sätt som myndigheters allmänna handlingar. Detta regleras i lag om Svenska kyrkan 11 § och i kyrkoordningen. Detta betyder att ”var och en” (det betyder även icke-kyrkotillhöriga) har rätt att begära ut kyrkliga handlingar. Detta gäller även kyrkobokföringen (tillhörighetsregistret, ministerialböckerna och vissa andra register). Grundregeln är att handlingarna ska lämnas ut, men en sekretessprövning ska alltid göras i det enskilda ärendet.
När folkbokföringsmyndigheten, Skatteverket, ger skydd åt en persons personuppgifter sker det genom en markering: ”Skyddad”. Denna markering slår också igenom i kyrkobokföringen så att dessa personers uppgifter inte kan skrivas ut och vi lämnar inte heller ut dem till någon som begär det. En sådan vägran kan naturligtvis överklagas till domkapitlet, som har att pröva om beslutet var riktigt.
I dag finns det fler och fler personer i våra register som, utan att ha en markering ”Skyddad” av skatteverket, inte vill att uppgifter ska lämnas ut om dem eller att det ska gå att få reda på om de finns i våra register eller ej. Detta gäller inte minst konvertiter som inte vill att uppgifter om att de är döpta ska vara offentliga. Det händer till och med att de formulerar sig: ”Jag vill döpas, men jag vill inte att ni berättar om det för någon, det vill jag i så fall göra själv.”

Motion 2018:44 Det allmänna prästadömet

av Anders Nihlgård m.fl.

Varje människa har gåvor att bidra med till församlingen och vi känner alla till hur viktigt det är för oss var och en att bli tagen i anspråk. Vi är dessutom en kyrka med minskande medlemstal och resurser och därmed ett ökande behov av medlemsvård och tillvaratagande av ideella krafter. Därför menar vi att det bör göras en grundlig, praktisk-teologisk utredning av vad det allmänna prästadömet i en luthersk-evangelisk kyrka kan och bör få för konsekvenser i församlingens liv liturgiskt, pastoralt och så vidare.

Motion 2018:83 Konfirmation som valbarhetskriterium

av Johan Blix

I dag är dopet ett valbarhetskriterium. Det är knappast så att dopet tillför den som är barndöpt någon form av beslutskompetens jämfört med en kyrkotillhörig som inte är döpt.
Däremot man anta att den som är konfirmerad vet mer om innehållet i kyrkans tro, bekännelse och lära än den som inte är det. 
För att inneha vigningstjänst (diakon, präst eller biskop) krävs att man är konfirmerad. Det är rimligt att samma krav ställs på den som utövar det allmänna prästadömet i vår kyrka genom att vara beslutsfattare. En ändring av bestämmelsen skulle dessutom höja konfirmationens betydelse i vår kyrka. Vi vet också att konfirmerade föräldrar låter döpa sina barn i högre grad är andra

Motioner där ÖKA är medmotionärer

Motion 2018:70 Översyn av kapitalförvaltningspolicy

av Linda Sjöö (Visk) samt undertecknad av Anders Nihlgård (ÖKA)

I Svenska kyrkans nationella kapitalförvaltningspolicy står att läsa:
Svenska kyrkan investerar inte i företag där omsättningen från produktion av alkoholhaltiga drycker överstiger 5 procent av den totala omsättningen.
Likaså står det om spelverksamhet. Om pornografi står det:
Svenska kyrkan investerar inte i företag som tillhandahåller sådan pornografi som på ett ohöljt och utmanande sätt återger sexuella situationer eller händelseförlopp där människans värde eller värdighet kränks. Satsningen i alkohol och spel borde rimligen vara 0 procent, eller om detta av någon anledning inte är möjligt, följas av en tydlig förklaring till varför i varje enskilt fall. Att kyrkan värderar pornografi är inte heller rimligt utan dokumentet bör helt enkelt redogöra för att kyrkan inte satsar i pornografi och därmed inte investerar i företag som befattar sig med produktion och distribution av sådan.

Motion 2018:92 Konsensusmetoder i kyrkomötet

av Amanda Carlshamre (POSK) samt undertecknad av Lisa Gerenmark (ÖKA)

Svenska kyrkans demokratiska strukturer måste tåla att diskuteras. Vi bär på övertygelsen om alla medlemmars lika rätt och ansvar att forma och omforma församlingen och Svenska kyrkan genom våra kyrkoval och genom vår beslutsordning. Därför bör också formerna för dessa diskuteras och förnyas. De nyligen antagna arbetsformerna för kyrkomötet har ännu inte prövats, men frågan om konsensusmetoder bör lyftas då de parlamentariska formerna vi har skapar ett klimat av ”för eller emot”, mer än det uppmuntrar ett kreativt lyssnande och tänkande tillsammans. Inte sällan antas det att konsensusmetoder medför att den som har en annan åsikt viker sig mot sin vilja – att använda konsensusmetoder är något annat och innebär att genom olika verktyg hitta mötets gemensamma mening i en viss fråga. När vi fattar beslut i frågor i Svenska kyrkans högst beslutande organ spelar det roll vad vi beslutar, det spelar också roll på vilket sätt vi gör det.