Förslag till kyrkomötesbeslut:
Vi föreslår kyrkomötet besluta att
1. uppdra åt Kyrkostyrelsen att på nationell nivå ställa upp övergripande mål för skogsförvaltningen som stiften kan specificera utifrån sin lokala kontext.
2. i Förslag till ändringar i Kyrkoordningen 46 kap. 3 § ska första meningen i den föreslagna lydelsen vara: Prästlönetillgångarna ska förvaltas så att andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet säkerställs.
3. ändra Kyrkoordningens 46 kap. 5a § till följande lydelse: Kyrkostyrelsen har tillsyn över stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna. I tillsynen ingår, utöver krav på vidtagande av åtgärd, även råd, stöd och hjälp i frågor som rör förvaltning.
4. i Förslag till ändringar i Kyrkoordningens 46 kap. 5c § ändra till följande lydelse: Om kyrkostyrelsen i sin tillsyn uppmärksammar allvarliga brister i ett stifts förvaltning av prästlönetillgångarna, får kyrkostyrelsen hålla inne del av stiftsbidraget enligt 44 kap. 14 §, tills åtgärd angiven av kyrkostyrelsen vidtagits. Kyrkostyrelsen skall årligen genom en skrivelse till kyrkomötet redovisa iakttagelser och åtgärder om tillsynen av förvaltningen. Redovisningen ska innehålla en redogörelse rörande insatser för att säkerställa andlig, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
5. i Förslag till ändringar i Kyrkoordningens 46 kap. 8 § ändra till följande lydelse: Vid förvaltningen av prästlönefastigheterna ska biologisk mångfald skyddas och främjas och kulturmiljövårdens intressen beaktas. För att motverka att en åtgärd i förvaltningen av prästlönefastigheter medför skada för natur- eller kulturmiljövården ska de skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått som behövs vidtas.
Motivering:
Det är positivt att kyrkostyrelsen markerar att urfolksrätten ska värnas och att det är en uppgift för hela Svenska kyrkan att visa att den framförda ursäkten till samerna var och är allvarligt, uppriktigt och ärligt menad. Skrivningarna är dock vaga och bör skärpas till i kommande steg i processen. Vi måste inse hur stor frågan om markerna är för det samiska folket och hur stort ansvar vi som kyrka har för biologisk mångfald och klimatåtgärder. Att fortsätta lyssna till och lära av urfolken samt visa respekt är nödvändigt för en försoningsprocess värd namnet.
Svenska kyrkan måste vidare visa att det finns en allvarlig, uppriktig och ärlig vilja att ta ansvar i klimat- och artkrisen. Föreliggande förslag når inte tillräckligt långt i det avseendet. Det stora engagemang som visats i anslutning till skogsutredningen och dess remissförfarande tyder på att kyrkans agerande är mycket viktigt för många. Därför finns anledning att efterlysa fler och tydligare skarpa förslag från utredningen redan i detta första skede. Föreliggande skrivelse med föreslagna förändringar i kyrkoordningen når helt enkelt inte tillräckligt långt. Det finns fler förslag i utredningen som förtjänar att lyftas redan nu.
Vi har under tiden som gått sedan utredningen släpptes hösten 2024 bevittnat flera märkliga aktioner från våra stift och egendomsförvaltningar. Det har handlat om beställda skuggutredningar som kan ifrågasättas utifrån såväl syfte som innehåll. Samma stift som har initierat dessa skuggutredningar ska nu ges ansvaret att driva skogsförvaltningen, enligt kyrkostyrelsen i linje med utredningen. Det lär inte ske. Ansvaret för processen kan inte läggas där. Det förtroendet har blivit skadat även om vi har respekt för den kompetens som finns i stiften när det gäller skog och förvaltning. Den har tjänat de rådande styrdokumenten väl. Problemet är att det nu är nödvändigt att ställa om samt ändra regelverk.
Vi från Öppen Kyrka har principiellt stått upp för en modell där beslut fattas så långt ner i organisationen och så nära verksamheten som påverkas som möjligt. När det gäller skogsförvaltningen finns det skäl att frångå den modellen. Det har inte minst visats under remissförfarandets gång. Det är helt enkelt inte möjligt att lämna ansvar för målskrivning och uppföljning till stiften när behovet av utvecklingsarbete är så stort. Som stöd och garant för förändring och utveckling i linje med utredningen måste en uppföljningsprocess initieras från nationell nivå med precisa och tidsatta mål. Det är ett minimum.
Vi måste inse att nutidens och framtidens problem inte kan lösas med de metoder och tankesätt som skapade dem, och det börjar bli bråttom. Det är därför Svenska kyrkan måste ta större och tydligare steg i processen som syftar till ett hållbart skogsbruk. En kyrka värd namnet bör se till att en solid kristen grund som värnar om skapelsen blir synlig i förvaltningen. De tre dimensionerna social, ekologisk och andlig hållbarhet ska inte bara balansera den ekonomiska, de ska säkerställas. Även den skrivningen är alltför svag i kyrkostyrelsens skrivelse.
Det arbete som kyrkomötet satt igång kring skogsförvaltningen riskerar nu att bli mer av en urvattnad historia än en reell vändpunkt. Det är en förlorad chans att på allvar göra om och göra rätt med sikte på en framtida hållbarhet och en missad möjlighet att på ett synligt sätt visa att kyrkan vill bevara Guds skapelseför kommande generationer. Låt oss inte välja fel när insatsen är så hög!
Kalmar den 19 juni 2025
För Öppen Kyrka
Birgitta Axelsson Edström, Lisa Gerenmark, Helena Inghammar, Karin Janfalk, Nils Jernqvist, Tomas Rosenlundh